1) Varför har vi skrivna regler, normer och lagar?
Vi har lagar för att man inte ska kunna göra vad man vill. Lagar är viktigt för att vi ska ha ett uppbyggt samhälle. en lag är t.ex att man inte får ha vapen utan vapen licens. Regler är också viktigt. Regler är sånt samhällen kan ha. En regel är t.ex du får bara köra så snabbt på vägen utanför skolan. Det är sånt ett samhälle kan bestämma. En kommun kan bestämma mer än ett samhälle. En norm kan vara t.ex att erbjuda sin plats på bussen för en äldre person.
2) Hur går det till när nya lagar stiftas?
- Regler är som lagar, men bryter man mot dom kan man inte bli straffad enligt lag
- För att folket ska veta vad de inte får göra (lagar)
- För att det ska vara så rättvist som möjligt i samhället
- För att personer inte ska begå brott (lagar)
- I vissa länder finns lagar skrivna efter religionen
- För att samhället ska fungera
- Förslag från regeringen (proposition)
- Riksdagsledamöter kan också lämna förslag (motioner), ofta som motförslag till propositionen.
- Förslagen kommer till kammaren där talmannen pratar om förslagen, skickas sen till utskottet
- Utskottet förbereder och skriver ett betänkande om vad de tycker om förslaget
- Partierna i riksdagen diskuterar i sina partigrupper om vad de tycker
- Riksdagen diskuterar i kammaren och fattar beslut genom röstning om den nya lagen/lagförslaget
- Regeringen får veta vad riksdagen har beslutat via en riksdagsskrivelse och ska sedan se till att beslutet träder i kraft
3) Varför bryter man mot lagarna? Med arv menas att människor föds med vissa förmågor och nedärvda egenskaper. Dock säger forskningen att det inte finns några bevis för att man kan ärva en gen som gör en person till brottsling. Men vissa nedärvda egenskaper, som till exempel bristande inre kontroll, skulle kunna medföra att man oftare hamnar i konflikt med folk.
Forskningen brukar istället lyfta fram miljön som en oerhört viktig faktor och då framför allt vad som händer när man är barn och i vilken miljö man lever. Forskarna har sett att barn som kommer från stökiga miljöer lättare kommer i kontakt med brottslighet. Det kan vara hem där det förekommer mycket alkohol och andra droger, vilket gör att de vuxna kan ha svårt att ta hand om sina barn. Våld är också en faktor. Kriminella som blivit slagna som barn tar ofta själva till våld som en lösning på problemen.
4) Berätta utförligt vad som händer från att polisen misstänker en person för ett brott, tills att dom faller. Om en person misstänks för ett brott som kan ge fängelse får polisen gripa den personen. Polisen måste sedan, inom 12 timmar, ta kontakt med en åklagare för att få personen anhållen. Man kan inte vara anhållen hur länge som helst. Senast klockan 12 den tredje dagen måste åklagaren fatta ett beslut om han eller hon ska släppas fri eller begäras häktad.
Åklagaren måste då gå till en domstol och begära att den misstänkte ska häktas. Åklagaren presenterar då skäl för varför den misstänkte ska fortsätta att hållas frihetsberövad. De vanligaste orsakerna till att någon blir frihetsberövad är att personen anses vara farlig, att det finns en risk att personen förstör bevis eller att det finns en risk att personen flyr utomlands. Om domstolen anser att bevisningen är tillräckligt stark kan personen häktas i upp till 14 dagar. När den tiden har gått måste åklagaren gå till domstolen igen och begära omhäktning. Bara om det fortfarande finns risker med att släppa personen fri eller om det har kommit in fler eller starkare bevis, kommer domstolen att tillåta omhäktning.
När polisen har utrett brottet och det finns en misstänkt samt bevis går åklagaren vidare och väcker åtal i en domstol. Det finns flera olika domstolar i Sverige men de vi kommer att titta närmare på är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.
5) A) Varför är huvudförhandlingen offentlig? B)Varför gör man ibland undantag från offentlighetsprincipen vid huvudförhandlingar? Huvudförhandling=rättegång A= Alla ska få möjlighet till en rättvis rättegång. Om den är offentlig kan allmänheten se att den går rätt till. Dessutom kan den tilltalades (anklagade) och målsägande vänner, bekanta och släktingar vara där. B=Sexualbrott, barn och ungdomar, Rikets säkerhet,
6) Vad kan de olika parterna i huvudförhandlingen göra om de är missnöjda med en dom? Båda parterna kan överklaga domen. Det räcker att en av parterna överklagar.
Dom : tingsrätt överklagas tas upp i hovrätten.
Hovrättsdom överklagas tills HD. De tar inte upp alla fall.
7) Ge exempel på vad ett tvistemål är. Ett tvistemål eller civilmål är i svensk rätt de mål där allmän domstol handlägger och avgör frågor mellan enskilda parter som inte kan komma överens. Den som väcker talan mot någon i ett tvistemål betecknas kärande och motparten betecknas svarande. Några av de vanligaste tvisterna är tvister om pengar, konsumentvinster och tvist inom familjen.
8) Skriv om vad som händer när ungdomar begår brott. Många ungdomar som åker fast för brott får åtalsunderlåtelse. Det betyder att åklagaren beslutar att inte åtala den misstänkte (Se åklagare) För ungdomar kan det betyda att personen inte döms till ett straff men det förs in i straffregistret att personen har begått ett brott. Ungdomsvårdsskolor(öppen och sluten) bor på skolan. Eget rum/par
utbildning, drogfria, samtalshjälp (psykolog) 15-19
Ungdomsfängelse grövre brott. 18-20år. Ej träffa
Återfallsförbrytare. Inlåst på ett rum. Finns samma hjälp som u s
Under 15år böter, ungdomstjänst, Socialtjänsten kopplas in, samtal vårdnadshavare, barn, soc, fosterhem, register,
9) Redogör för olika typer av straff/påföljder och varför vi har straff/påföljder. När en dom faller i domstolen förklarar rätten om den misstänkte är skyldig eller inte. Om rätten anser den misstänkte skyldig utdelas även en påföljd, ett annat ord för straff. Varje brott har en straffskala. Där står det vad den mildaste och strängaste påföljden är. För till exempel grov misshandel är straffskalan 1–10 års fängelse.Var på straffskalan den dömde hamnar beror bland annat på om det är första gången man begår ett brott eller om det finns förmildrande omständigheter.
Är det en förstagångsförbrytare eller en ung person som begår ett brott, kommer straffet med stor sannolikhet att bli mildare än om det är en person som har dömts för brott flera gånger tidigare.Lagen i Sverige fungerar så att en person som har begått två inbrott inte får dubbelt så långt straff som om han eller hon bara hade begått ett. Det är alltså så att om man samtidigt är anklagad både för mord och för stöld spelar stölden inte någon större roll när det kommer till hur långt fängelsestraff personen kommer att få. En av anledningarna till att vi gör så här i Sverige är för att strafftiderna inte ska bli allt för långa.
10) Vilken hjälp kan brottsoffer få? Hur kan hjälpen till brottsoffer förbättras enligt dig? Brottsofferjouren hjälper brottsoffer. Samtalshjälp. Förberedelse inför rättegång, psykologhjälp, läkare, advokat, sjukskrivningar+ersättning, skadestånd, vittnesstöd, ersättningar som t.ex. förlorad arbetsinkomst,
Fler brottsofferjourer, högre ersättningsbelopp
11) Vilka är polisens uppgifter? I Sverige är det polisen som har i uppdrag att minska brottsligheten och se till så att människor är trygga. Det är också den enda grupp, bortsett från militärer, som har rätt att använda våld. Polisen en av de största myndigheterna i Sverige och varje län är ett eget polisdistrikt. Det är lätt att tro att polisen bara arbetar med att lösa brott och kontrollera trafiken men en stor del av deras arbete går ut på att förebygga brott. Det gör de bland annat genom att arbeta tillsammans med kommuner och skolor. Det är också hos polisen som du ansöker om pass och här söker man även tillstånd för att till exempel få demonstrera, anordna en konsert eller sälja fyrverkerier.
12) Vilken hjälp får den dömde i fängelset? Den dömde kan få hjälp när den kommer ut i samhället så att den anpassar sig så personen inte gör fler brott. Personen kan även få hjälp att studera. fängelset
försöker att motverka de skador som kan följa av en inlåsning. Det är en grundtanke i svensk kriminalpolitik att försöka undvika att låsa in människor, eftersom inlåsning har skadliga effekter på den enskilda individen. Den som istället för fängelsestraff döms till ett straff i frihet hamnar hos frivården.
De som är intagna på anstalt arbetar,utbildning eller genomgår behandling. Alla våra insatser ska hjälpa den dömde att inte återfalla brott. Det är vårt viktigaste mål. Livstids fängelse är den svenska lagens strängaste straff. Livstids fängelse är inte tidsbestämt, den dömde vet därför inte hur länge han eller hon kommer att sitta i fängelse. I maj 2015 avtjänade 143 intagna livstidsstraff i Sverige, alla utom en är dömda för mord (inklusive medhjälp, försök, anstiftan till). En är dömd för folkmord. Sju av de som avtjänar livstidsstraff är kvinnor.
13) Är du för eller emot dödsstraff? Motivera ditt svar väl. Jag är emot dödsstraff för att man förtjänar alltid en andra chans.
14) Förklara följande ord: a)rättsstat b)åklagare c)påföljd d)försvarsadvokat e)gripa
f)domare g)nämndeman h)anhålla i)åtala j)ed k)mened l)häkta m)skyddstillsyn
n)villkorlig dom o)rättspsykiatrisk vård p)civil olydnad q)huvudförhandling
A rättsstat = En rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder. Definierande drag är självständiga domstolar och en verkställande offentlig makt som verkar inom ramen för positivt rätt tillkommen genom en allmänt vedertagen metod.
B åklagare = Åklagare är en jurist som för det allmännas talan i brottmål. Under det initiala skedet i en brottsutredning ingår åklagaren i regel inte. Först sedan en eller flera misstänkta har identifierats och det är tid att formulera åtal deltar åklagaren. Ibland tar åklagaren ledning över brottsutredningen.
C påföljd = De påföljder för brott som används i svensk rätt är enligt brottsbalken straffen böter och fängelse samt villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnade till särskild vård. Fängelse är att anse som ett svårare straff än böter, villkorlig dom och skyddstillsyn. Övriga påföljder får tillämpas trots att de inte är nämnda i bestämmelserna om de särskilda brotten.
D försvarsadvokat = Advokat är en jurist som yrkesmässigt antingen tillhandahåller rådgivning och andra juridiska tjänster eller biträder en klient inför domstol och myndighet eller är engagerad i båda aktiviteter.
D gripa = Lagen säger att om det finns skäl att anhålla någon, får en polisman i brådskande fall gripa personen även utan anhållningsbeslut. Har någon gripits, ska han eller hon så snart som möjligt förhöras av polisman eller åklagare. Åklagaren ska snarast efter förhöret besluta om den misstänkte ska anhållas eller inte. Om åklagaren inte beslutar om anhållan, måste beslutet om gripande omedelbart hävas.
F domare = Vissa grundläggande bestämmelser om domare finns i regeringsformen. Där framgår bland annat att i högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen får endast den tjänstgöra såsom ledamot som är eller har varit ordinarie domare i domstolen. Det finns vidare ett krav på att det ska finnas ordinarie domare i lägre instanser. I sådana domstolar är det emellertid tillåtet för andra att tjänstgöra som domare, exempelvis som nämndeman eller som ett led i domarutbildningen.
G nämndeman = Numera finns nämndemän i Sverige även inom hovrätt, förvaltingsrätt och fastighetsdomstol. Nämndemän medverkar dock inte i högstadomstolen och inte heller i vissa specialdomstolar som marknads och arbetsdomstol. I de allmänna domstolar. Deltar nämndemän vid avgörande av brottmål och familjemål och i förvaltningsdomstolarna i en rad olika måltyper, till exempel socialförsäkringsmål och mål om olika former av tvångsvård.
H anhålla = Anhålla är i svensk rätt en form av tillfälligt frihetsberövade i avvaktan på häktning eller frisläppande.
För att anhålla någon krävs att det finns skäl för häktning eller att den misstänkte är skäligen misstänkt för brottet och om det är av synnerlig vikt att han tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning.
I åtala = Åtal är en talan vid domstol om ansvar för brott. Åtal väcks vanligen av åklagare, som har åtalasplikt Detta betecknas allmänt åtal. De allra flesta brott faller under allmänt åtal.
J ed = En ed är inom juridiken en under religös eller annan högtidlig form uttalad försäkran. Genom ingående av ed följer normalt någon form av represalier vid eventuellt brytande av edens ordalydelse.
K mened = Mened är inom flera länders rättsystem ett brott varigenom den som avgivit vittnesed inför domstol, sedan i sitt vittnesmål ljuger på ett sådant sätt att detta påverkar målets utgång. Påföljden är vanligtvis fängelse.
L häkta = Häktning är ett straffprocessuellt tvångsmedel som kan användas för att under en längre tid frihetsberöva personer som är misstänkta för grövre brott.
M skyddstillsyn = Den som döms till skyddstillsyn ställs under övervakning i ett års tid. Övervakningen kan återupptas under prövotiden som löper i tre år från domsdatum. Övervakningen administreras av frivården. Förutom själva övervakningen påminner påföljden om villkorlig dom.
N villkorlig dom = Den som döms till villkorlig dom har en prövotid på två år. Under prövotiden ska den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Den villkorliga domen kan förenas med dagsböter och/eller med en skyldighet att utföra oavlönat arbete under viss tid (samhällstjänst).
Det finns inte någon som särskilt kontrollerar att den dömde sköter sig under prövotiden. Men om åklagaren får kännedom om att den som fått villkorlig dom missköter sig kan han eller hon i tingsrätten ansöka om förändring av den villkorliga domen. Tingsrätten kan då meddela varning, ändra en föreskrift eller besluta att den villkorliga domen ska ersättas med en annan påföljd.Om den dömde begår nya brott under prövotiden brukar tingsrätten upphäva den villkorliga domen i det nya målet och ersätta den med en annan och gemensam påföljd för all brottslighet.
O rättspsykiatrisk vård = Rättspsykiatrisk vård är i Sverige en av den psykiatriska tvångsvårdens två former, och verkställs efter domstols dom brottmål i . Den lag som reglerar verksamheten är lag om lag om rättspsykiatrisk vård.
P civil olydnad = Civil olydnad är en metod för samhällsförändring. Det är en form av aktivism som går ut på att öppet och utan våld bryta mot en lag eller vägra att följa vissa myndighetsbeslut samt att vara beredd att ta konsekvenserna av handlingen.
Q huvudförhandling = Huvudförhandling är det sammanträde vid domstol då det ska avgöras med dom till exempel om den som är misstänkt för ett brott är skyldig. Samtidigt avgörs då vilken påföljd och eller vilket straff det ska bli eller annan rättsverkan. När man i dagligt tal talar om "rättegång" är det oftast huvudförhandlingen som åsyftas.
